Den ultimata guiden till farliga processmiljöer

Föreställ dig en slangyta som är så het att en kort beröring ger brännskador på några sekunder. Ett torrt pulver som bildar små gnistor när det sugs från silon till linjen. En koncentrerad syra som långsamt bryter ner slangens innervägg inifrån.  

Även om dessa scenarier utspelar sig på helt olika sätt i vardagen pekar de på samma grundläggande förutsättning: Faran uppstår i samma ögonblick som utrustningen inte är anpassad till driftsförhållandena. 

Inom livsmedels-, läkemedels- och kemikalieproduktionen finns medier, temperaturer och atmosfärer som kan skada både medarbetare, processutrustning och slutprodukten. Vissa faror är synliga direkt, medan andra byggs upp över tid. 

Vi ger dig en översikt över de tre farligaste processmiljöerna och förbereder dig för att välja de bästa komponenterna för dem: extrema temperaturer, explosiva atmosfärer och aggressiva kemiska medier. 

En farlig processmiljö är en produktionsmiljö där mediet, temperaturen eller atmosfären utgör en risk. En risk för de människor som arbetar i närheten, för den utrustning som ska hålla och för den produkt som ska uppfylla kraven. Det kan vara ånganläggningen som gör slangarna glödheta, silon som fyller luften med brännbart damm eller kemilinjen som innehåller koncentrerad syra. 

Farorna förekommer sällan isolerat. Inom den kemiska industrin möter man ofta hög temperatur och aggressiva medier i samma produktionslinje, och inom livsmedelsproduktionen går damm och statisk elektricitet ofta hand i hand. Sammantaget handlar det om tre typer av faror: 

• Extrema temperaturer – heta ytor och höga temperaturer 
• Explosiva atmosfärer – brännbart damm, gas eller ånga som kan antändas 
• Aggressiva kemiska medier – syror, baser och lösningsmedel som bryter ned material 

När kände du senast hur varm en slang faktiskt kan bli? 

I CIP- och SIP-processer, på ånganläggningar, i oljefabriker och petrokemiska anläggningar når ytan lätt flera hundra grader. En enda olycka räcker för att medarbetarna ska drabbas av allvarliga brännskador. Värmen sliter också på själva slangen. Höga medietemperaturer bryter ner materialet inifrån, förkortar livslängden och ökar risken för läckage om slangen inte är konstruerad för uppgiften.  

För att skydda medarbetarna hjälper ett värmetåligt skydd som isolerar värmen från mediet och gör slangen säker att vidröra. Höljet kan läggas direkt över en befintlig slang och stängas tätt utan att ledningen behöver demonteras, eller monteras tillsammans med slangen redan från första dagen. Med slanghöljet skapar du därmed en större trygghet för medarbetarna i produktionen. För att hantera den andra risken handlar det om att välja ett slangmaterial som tål den höga temperaturen. Inte bara just nu, utan cykel efter cykel. Det går vi igenom senare i artikeln. 

Några av de farligaste miljöerna är de där faran är osynlig. När torra pulver, granulat eller brandfarliga vätskor transporteras genom ett system byggs statisk elektricitet upp längs vägen. Och om det uppstår en gnista i en atmosfär av brännbart damm eller ånga kan konsekvensen bli en explosion. Därför är antistatiska slangar för transport av pulver och granulat en central komponent i sådana miljöer. Med korrekt jordanslutning leds laddningen bort på ett kontrollerat sätt innan den hinner bli en gnista.  

Antistatiska slangar finns i många varianter, eftersom medier och driftsförhållanden varierar. Tunga pulvertyper som spannmål och malt kräver en slitstark granulat-slang med ett robust invändigt slitlager, till exempel vår populära Air Food Antistatisk. För finare, sterila eller alkoholhaltiga medier kan en platinahärdad silikonslang som vår Pureway-SD Antistatic Platinum vara ett självklart val. Det är viktigt att komma ihåg att materialet endast ger önskad effekt när det passar både mediet och de förhållanden som slangen utsätts för under transporten. 

Om ni arbetar i områden där explosiva atmosfärer kan uppstå är det viktigt att vara väl förtrogen med ATEX-reglerna.  

Enligt ATEX-direktiven måste utrustningen vara godkänd för just den zon där den används och för hur ofta och hur länge den explosiva atmosfären kan förekomma. Här är det värt att komma ihåg att zonerna delas in i två kategorier: en för gas, ånga och dimma (zon 0, 1 och 2) och en för brännbart damm (zon 20, 21 och 22).  

Många förknippar främst explosionsrisk med gas eller ånga, men i mejerilinjer är det ofta brännbart damm från socker, mjöl eller mjölkpulver som utgör ett hot. Och för att förhindra detta är slangens konstruktion en viktig faktor. För att klassas som antistatisk måste slangen hålla sin genomgångsresistans under en fastställd gräns, vanligtvis R < 10⁸ Ω, men detta värde är endast av betydelse om slangen är jordad via kopplingarna.  

Den tredje faran är själva mediet. Koncentrerade syror, baser och lösningsmedel kan bryta ned en slang inifrån, långt innan det syns några tecken på det. Resultatet blir materialutmattning, läckage och i värsta fall ett produktionsstopp mitt i tillverkningen. 

Därför är materialvalet ett av de viktigaste besluten. Ett standardmaterial som NBR når snabbt sin gräns när det gäller koncentrerade kemikalier, och därför kommer du oftast att behöva välja mellan tre andra materialtyper: PTFE och FEP för aggressiva medier och silikon vid hög temperatur i rena miljöer. Det är värt att känna till de praktiska skillnaderna mellan FEP, PTFE och silikon innan du fattar ditt slutgiltiga beslut. 

Men materialet i sig räcker sällan. Om slangen används i en miljö med explosiva atmosfärer eller statisk elektricitet måste den också vara antistatisk och ATEX-godkänd. Det är ingen slump, eftersom kemikalier, värme och explosionsrisk ofta går hand i hand inom processindustrin. 

I vårt sortiment återfinns denna kombination i flera slangar. ChemForce ATEX, Prochim SPL/10-UPE och Dynamic Safe Tech är alla kemikaliebeständiga, antistatiska och ATEX-godkända. Vilken av dem som passar er anläggning bäst beror på de aggressiva medierna och de förhållanden de möter längs vägen. 

Oavsett vilken fara som dominerar er miljö följer valet av utrustning samma princip. I praktiken innebär det att ni bör ha fyra saker klara innan ni väljer: 

• Mediet – vad flödar genom slangen, och hur aggressivt är det? 
• Temperaturen – både under drift och vid rengöring med CIP och/eller SIP
• Tryck och vakuum – måste slangen även vara klar för undertryck? 
• Zonen – arbetar ni i ett ATEX-klassificerat område?  

Vakuum är ett bra exempel på hur mycket detaljerna betyder – särskilt om det förekommer i en farlig processmiljö. Två vakuumslangar som är antistatiska och ATEX-godkända kan se likadana ut, men bete sig väldigt olika vid undertryck. Ju mer precist du kan svara, desto bättre hittar vi rätt lösning redan från början. Och det är ofta där säkerheten blir verklig: inte i en enskild produkt, utan i en slang som är anpassad exakt till den miljö den ska användas i. 

Är du osäker på vad just din miljö kräver? Våra specialister ger dagligen råd om just den typen av val och delar gärna med sig av sin erfarenhet. Ring oss på +46 (0) 406 450 071 eller skicka ett e-postmeddelande till forfragan@alfotech.se.